Månadsarkiv: maj 2014

Bedömer vi triviala kunskaper bara för att vi använder trivial teknik?

Sällan har arbetet varit så utmanande. Tidsbristen var min fiende – blev min vän eller i stunden prövas vännen?! Få dagar kvar till betygsättning och den ena roligheten efter den andra som skulle klämmas in i schemat ännu. Hur kunde jag hamna i detta igen? Alldeles nyligen klar med bedömning och inrapportering av NP, ny klass att ta emot, förbrukning och läromedel att beställa och däremellan arbete med webbsidan Pedagog Gotland. Tiden var helt enkelt inte med mig!

Böckerna i religion som jag konstant förvägrat eleverna att låna hem då de slits hårt bland våta idrottskläder och dylikt hade några fotat av med sina mobiler eller givits tillfälle att plugga ur på studiegården. Ändå kändes det inte bra, inte inkluderande i den skala jag ville. Jag konstruerade ett antal övningar på Quizlet där de kunde träna och förhöra sig själva i religion. Då upptäckte jag av ren tillfällighet Kahoot.it och detta digitala verktyg ihop med Quizlet.com som jag bara testat i mindre skala fick bli lösningen.
Digitala verktyg bara ett annat verktyg.
Digitala verktyg bara ett annat verktyg.

Efter att ha testat Kahoot på släkten under helgen insåg jag att detta skulle bli första gången jag blev tvungen att förlita mig så till den milda grad på skolans trådlösa att det gjorde mig illamående! Med den känslan i maggropen tog jag ändå tjuren vid hornen, fan i båten och lät eleverna prova de frågor jag lagt upp publikt, samtidigt som jag jobbade febrilt med att konstruera flervalsfrågor till själva provet dagen efter.

Med ett något svajigt nät kom alla slutligen in ändå. Jag förklarade kort vad de skulle möta och drog igång Kahoot! Några spelade två på en enhet, min padda, deras mobiler och nån bärbar inlånad dator och så var vi igång! Pin-koden kom upp på duken, knappades in på deras enheter och de smeknamn som sen visades som spelare var lika fantasieggande som dråpliga. Frågorna kan ha olika lång betänketid och eleverna kunde se detta med hjälp av klockan som räknar ned. När alla har svarat, alternativt tiden är ute matas nästa fråga automatiskt fram eller klickas fram beroende på hur man ställer in detta.

Eleverna gav tummen upp, det var roligt. I ena gruppen blev det till och med väl glatt och högljutt för en pedagog som mig. Även om jag tonade ner tävlingsmomentet så lockade det naturligtvis att få se sitt ”nickname” komma upp på stapeln bland de som svarat snabbast och rätt. Alla 41 elever hade fått testköra och även om någon kastades ut och kom tillbaka in i spelet på grund av långsam uppkoppling så var det lyckat. På slutet kunde eleverna utvärdera ur kriterierna, lärde du dig något, skulle du rekommendera detta/ och sura – glada munnar.

Triviala frågor. Hur var det med det? Vad säger det om kunskap om man har alternativ att välja på? Är den kunskapen trivial? Att ha tillskansat sig så pass mycket fakta om de fem världsreligionerna att man kan knyta an ord och begrepp, sätta dessa i samband och ur detta ändå välja ett flervalsalternativ inom de olika religionerna. Är det trivial kunskap? Att eleverna förstått begreppen samt kan relatera dessa till varandra och använda dem i nya sammanhang, deras förmåga att jämföra, se likheter och skillnader och växla mellan olika perspektiv provas väl ändå här, eller?

Det handlar uteslutande om valet av frågor, hur de är utformade, och det, det är en svårighet i sig. Ofta finns dessutom ett tak, max antal tecken. Det ställer krav på frågan som måste vara mycket enkelt och koncist formulerad. Viket också har visat sig öka begripligheten hos eleverna och främja förståelsen.

Men, men, men… de analyserande frågor då, jo vänta bara. Om man gör frågorna i enkätform, surveys, istället för quizform kommer man åt denna förmåga också. Jag har kallat den ”Öppna frågor” och den innehåller fyra analyserande frågor där den ligger sökbar under pernilla67. ”Du är muslim i Sverige, vad upplever du svårt att utöva?”  Jag ville se deras förmåga att uttrycka egna åsikter, presentera dessa samt motivera och bemöta sina ståndpunkter. När svaren kommit in visas resultaten i form av staplar och därifrån leder du sen diskussionen, eller låter eleverna ställa frågorna utifrån resultatet.

Den sista uppgiften lyder: ”Förklara en likhet inom två religioner”, där de kunde välja på likheter inom bön, vallfärd, synen på döden samt övergångsriter. En grannlaga uppgift. Nu måste de plocka fram kunskaperna då vi jämfört centrala uttryck och tankegångar genom övergångsriter inom bland annat kristendom och  judendom om konfirmation och bar mitzva, eller om de väljer likheterna de mött då det gäller synen på döden, domedag, världsjäl, himmel och helvete, allt i en salig blandning.

Det betyder både att förmågan att sortera och kategorisera bland tillgänglig kunskap provas. De måste ha omdöme om sin värderade kunskap samt kunna reflektera kring den och slutligen välja två religioner där de kan formulera likheterna och sen presentera det. Tränar inte detta den analyserande förmågan?

Och det bästa har vi kvar till sist! Det digitala provet som utfördes dagen efter bestod av 40 snabbrättade frågor. Att välja och formulera frågorna tog längre tid än att genomföra och rätta själva provet! När provet är klart och eleverna gjort sin utvärdering kommer nästa briljanta funktion. Nu kan du smidigt ladda ned det färdiga resultatet i en Excel-fil och även se om det är en viss typ av fråga eleven inte tillgodogjort sig kunskapen av. Innan lunch, på 2 x 20 min hade jag alltså rivit av detta digitala prov, klappat och klart.

Nu ett par dagar efteråt har jag hunnit reflektera kring bedömningsförfarandet och jag är nöjd med att jag tordes prova något nytt men faktiskt inte helt utan en känsla av att jag fuskat nånstans. Lärarna är nedtyngda av arbete, javisst, men vi har också nyckeln till att förändra, det hänger samman. Och inte kan det väl vara fult att under arbetets gång, här och nu, ha haft ett sådant arbetssätt att summativa prov är overkill! Dit vill jag!

Frågor att diskutera med kollegor… Vilken är den största utmaningen i bedömningsarbetet? Så här tänker jag:

  • att hitta kriterier som stämmer med det jag vill se hos eleverna
  • att bedöma efter mina uppsatta kriterier
  • att bedöma lika som mina kolleger – vi har olika syn på kvalitet
  • att veta vad som ska vara tillräckligt bra för godkändnivån, och högsta nivån
  • att prata med eleverna om bedömning
  • att dokumentera det jag ser i bedömningen på ett rättssäkert sätt.

 

Mina år i mellanstadiet

Allt började med första dagen i 4:an. Jag var rädd för börja en ny skola, men jag var även mycket spänd och exalterad. Det var en konstig känsla som jag hade: att börja en ny skola, få nya lärare, nytt klassrum.  Under min tid i 4:an hade jag inte förstått hur viktig skolan var, det var bara bra att lära sig något nytt. Då var jag heller inte så engagerad i skolarbetet. Jag räckte inte upp handen så ofta utan jag tyckte bara att det var kul att lära mig det som jag ville lära mig. Anledningen till detta är att jag tyckte allt var så lätt: läxorna, lektionerna. Tiden gick och mitt första utvecklingssamtal kom. Där sa en av mina tre lärare de saker jag kunde utveckla, t ex att räcka upp handen mer och vilja göra mer. Jag lyssnade på förslagen och försökte förbättra dem resten av fyran.

Nu började sommaren och längtan att bli en femma. Det var på något sätt konstigt att bli en femma, att inte vara yngst längre. Det var så här det kändes när jag började sexan också. Jag ville så gärna börja en årskurs högre, att det skulle bli mer spännande med mer och svårare läxor. Nu kanske andra barn/ungdomar ser det här och tycker att jag är lite konstig för att jag tycker läxor är kul men det har jag alltid tyckt. Jag har aldrig förstått varför folk klagar på att de har mycket läxor, de flesta läxorna tar kanske bara 10-15 min att göra och så kanske man har en eller två som behövs mer tid till. Det tar så lite av din fritid, bara kanske en timme. Senare har du all tid i världen att göra andra saker. Detta med läxor kanske kommer ändra sig för mig ju äldre jag blir och ju svårare läxor jag får, jag kanske kommer klaga på att de är för svåra och för många, men just nu så tycker jag inte det. Jag är den personen som tänker mer på läxor när jag har många och vill göra dem så snabbt som möjligt men om jag bara har en läxa brukar jag oftast spara den till sista dagen innan inlämning. Jag vet inte varför jag är just så här, kanske stressar jag mer när jag har fler läxor eftersom man måste hinna göra dem och kunna hinna med andra sysslor man måste göra så jag vill göra dem så tidigt som möjligt eller så kan det vara att jag tycker att läxan är så lätt att det behövs bara 10 min på den så jag sparar den till sista dagen.

Nu fortsätter vi till sexan. Alla var mest spända inför nationella provet (NP) när vi början i sexan, man undrade om det skulle vara svårt eller enkelt. På höstterminen var det inte många prov som inträffade men några få var det. Under den här terminen skulle vi även få våra första betyg, terminsbetygen. Jag kommer ihåg att jag och några andra tjejer öppnade kuverten tillsammans i ett café på Öster efter skolan, vi fick inte öppna dem innan vi satt alla där tillsammans. Jag ville öppna kuvertet så fort jag fick den av läraren, bara slita upp den, så spänd var jag. Det var liksom mitt första riktiga betyg, men jag var tvungen att vänta tills vi satt där vid bordet i caféet på Öster.

3-4 veckor efter vårterminens början hade vi det första NP provet i svenska. Det som var ovant med alla nationella proven var att man inte kunde läsa in sig, man viste inte vad som skulle vara med på provet. Om man ville kunde man läsa igenom lite i olika böcker men man visste inte om det man läste om skulle vara med på provet. Ett plus med NP proven var att man fick ha med sig något att äta eller dricka, det har vi inte fått på andra prov. Nackdelen med NP tycker jag är att det är så strikta regler, om man missade att göra en av tre saker som skulle vara med i texten eller något annat kunde man få underkänt. Det är lite för hårt enligt mig. Jag måste erkänna att alla dessa NP prov har fått mig att tröttna på alla sorts prov. Jag har tyckt om prov länge men de här proven har fått mig att inte tycka om prov lika, jag tycker fortfarande om prov fast inte lika mycket.

En förväntning som man hade på vårterminen i sexan är de klasserna man skulle hamna i när man kom till högstadiet. Det skulle bli en ny klass, nya lärare och nytt klassrum, precis som jag kände i fyran. Jag älskar den klassen jag har nu och vill inte flytta från den men jag känner även att det kommer bli roligt att få nya kompisar o.s.v. Efter skolbytardagen vi hade i skolan för ungefär en vecka sedan har jag blivit mer säker på min nya klass, innan det hade jag varit osäker det skulle bli en bra klass men jag är nu mer säker på min klass och är rätt nöjd med den.

Skolan har alltid varit en viktig del i mitt liv för mig, även fast jag tröttnar på den ibland och inte orkar gå ditt vet jag att det är det som kommer att skolan som kommer att ge mig dem verktygen som krävs för att jag ska kunna bygga upp mitt liv och min framtid. Därför vill jag satsa mycket på skolan så att jag senare får ett bra liv som jag är nöjd med och inte tröttnar på.

Prao!

Jag har praoat på brandstationen i Strömstad.

Dag 1

Dag ett börjar med att jag får en kopp kaffe ihanden och instruktioner att jag ska med på ett möte om olje skydd. Perssonerna runt bordet representerade blandandra räddningsstjänsten och sjöräddningen. Mötet tog ca tre timmar inkl. kaffe paus.

När vi kom tillbaka till stationen så började jag och en brandman jobba med ärendehantering. Vi gick igenom lite olika ansökningar för att se om det var brandfarligt. När vi var klara med det så var klockan tre och jag var tvungen att lämna brandstationen.

Dag 2

När jag kom till brandstationen så fick jag veta att jag och två brandmän skulle till ett hus och kolla brandsäkerheten. När vi hade varit vid huset ett tag så fick brandmännen larm. När det blir larm så börjar en liten dosa att pipia och säga vad som har hänt. Det hade skett en trafikolycka. Vi körde i 140 km/h och använde blåljus men inga sirener. Lyckligtvis så var ingen allvarligt skadad. När vi kom tillbaka til stationen så fick jag bl.a. prova på att släcka eld med brandsläckare, ta på mig en massa rökdykar utrustning, åka upp i en brandstege och montera ihop rökdykardräkter

 

En heltids brandman jobbar från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. Man kan också ha beredskap då ska man kunna rycka in när som helst.

Utbildning till brandman består av bl.a.

1 vecka intrudition

2 veckor förberedande utbildning

5 veckor på brandskola och 2 år på SMO (skydd mot olycka)

Fördelar med yrket enligt handledaren är att det är kul och att man får hjälpa andra. Nackdelen är att det ibland inte slutar lyckligt.

 

Prao på Privab

Mina förväntningar inför praon var att jag skulle tycka att det var kul(och det var det!), jag trodde också att jag skulle få flytta lådor och sånt. Jag valde praon för att det verkade kul och spännande.

Jag (Johan) har varit på Privab, där fick jag göra många olika saker, t.ex hälla ut gammal läsk, ha fika rast, stapla läsk och ta beställningar. Det var kul för det mesta,det kändes som vi fick göra roliga saker, men ibland  gick det lite trögt, t.ex när vi (jag och två andra) hällde ut hundratals liter läsk, det gör rätt ont i händerna efteråt. Mina handledare hjälpte mig med det som behövdes, t.ex veta var läsken skulle stå på lagret. Det var bra att de som jobbade där (inte vi) instruerade och visade oss vart vi skulle.

För att köra trucken behövs förarbevis.Annars ingen speciell utbildning.En av de anställda på lagret jobbade 08.00-18.00.Jag skulle som sommarjobb kunna jobba där men inte i framtiden, fast man vet aldrig. En nackdel med jobbet är att du bär tunga saker. Fördelar med jobbet är att du får ha kaffe paus när du vill och du får åka truck. Den här praon var lika bra som den förra, om inte lite bättre.

/Johan.

Prao

Jag har praoat på Agro maskiner. Det är en verkstad för traktorer som är köpta från John Deere. Mina förväntningar var inte så stora men jag fick bestämma lite av vad jag skulle göra av min handledare Bert Hansson.

På morgonen när jag hade cyklat dit så fick jag börja med att köra ut alla gräsklippare från tältet där alla gräsklippare stod. Sedan var det fika och då så satt jag i fikarummet och lyssnade på när de andra pratade. De skämtade och snackade ”skit”.
Men sen var det full rulle igen.
Jag fick packa upp gräsklippare och köra dem till de andra gräsklipparna.

Gräsklipparna skulle tvättas och köras iväg till köpare som ville ha gräsklippare av bästa kvalité från John Deere. Jag fick åka med några gånger ut till bönder och vara med och sälja t.ex reservdelar eller hjälpa till och laga traktorer.  Den andra dan var ungefär lika dan.

Prao

Jag har praoat på tre olika ställen så jag tänkte berätta lite kort om vad jag har gjort på dom olika arbeterna.Jag tänker berätta om ett jobb mest som jag tyckte var roligast men först så börjar jag om dom andra. Jag har jobbat hos min pappa på Peopletransition, hos min mamma på Atheneskolan och hos min mammas kusin i gamla stan.

Peopletransition: Min pappa jobbar på ett företag som heter Peopletransition.De hjälper människor med behov av jobb. Dom kan hjälpa med: att bli bättre på sitt jobb och att  hjälpa dig hitta ett jobb. Vi fick arbeta med vad vi vill bli när vi  blir stora när vi var på min pappas jobb. Vilket jobb vi vill ha i framtiden och vad det krävs för att få det jobbet.

Atheneskolan: Det här är vart min mamma jobbar, det är en skola för årskurser från lekis upp till 9:an.Jag och Samuel fick tvätta cyklar och vara med barnen. Vi fick också designa en skylt som mamma skulle ha på sin cykel. Samuel och jag tyckte det var en okej uppgift att göra men inte den bästa. Vi jobbade från klockan tolv till fyra.

Dj David: Det här var min favorit ställe att praoa på, vi fick se hur det var att vara en Dj och hur han tyckte att det var och hur det var med arbetstiderna m.m.

David är en Dj som spelar på klubbar för minst 500-1000 personer. Förut spelade han på stora arenor. Han kände också  Swedish House Mafia som han skrev ett par låtar med.Det jobbet som David har behöver man ingen särskilld utbilding till. Man kan gå på musikhögskola om man vill.Men det behövs inte,Davids arbetstider varierar för han är en Dj så det kan va lite skiftande eftersom han får bokningar som inte är exakt samma tider. Men dom normalaste tiderna för honnom att spela på är fron klockan två på natten till 6 på morgonen. Man spelar oftast på helgerna också så att man kan få sova på vardagarna. En grej som David älskar med sitt jobb det är att han kan bestämma. Det är som att han bestämmer sina egna arbetstider. Men en nackdel som det kan bli är att han får för mycket frihet säger han.Det här var en jätte rolig prao som jag hadde med Samuel och jag hoppas att jag kan få göra det här igen snart.

Prao på MQ

Jag och Alice praoade på MQ, men jag praoade bara på tisdagen för jag skulle till Stockholm på onsdagen. Vi började klockan 10.00. När vi kom dit visade våran handledare Rina oss runt i butiken och visade oss brandutgångar och lagret. Sedan fick vi namnbrickor och hon gick igenom olika klädmärken som dom hade i butiken.

Efter det fick vi gå igenom butiken och kolla att alla kläder hängde rätt och att kläderna låg vikta fint. Efter det började det komma kunder så vi fick gå in på lagret och packa upp nya kläder. När vi var klara med det fick vi hänga upp de nya kläderna på rätt ställe i butiken. Sedan hade vi lunch i 45 minuter.

När lunchen var slut så fick vi hänga skärp i storleksordning och sortera hela butiken i storleksordning från XS till XXL. Sedan hade vi rast i 15 minuter. Vi fick också fylla på t.e.x strumpor. Sedan var klockan 17.00 och vi slutade. Mina förväntningar var inte så höga, jag trodde att jag skulle få vika och hänga kläder och det fick jag. Jag tyckte att det va kul att jobba på MQ och skulle vilja göra det igen.

Prao

Jag har praoat på Rusta med William och Khaled. Vi började vid 08.00 på morgonen och slöt vid 13.00 Vi hade rast klockan 11.00-12.00. Vi började med att byta om till en Rusta tröja. Sen fick vi ställa upp en massa shampo, tandkräm och tvål. Efter det fick vi ta kartongen och plasten efter varorna och lägga in det i två maskiner som pressade ihop kartongen i ena och plasten i andra maskinen. Sen hade vi rast och då åt vi vid en korv kiosk där det fanns korv, hamburgare och kebab. Men vi åt hamburgare.

Nästa dag var det ungefär det samma som dag ett. Att plocka upp shampo, kuddar, tändare och tavel-ramar. När dagen var slut fick vi välja något godis för 30 kronor som tack. Arbetet i sig är enformigt och jag skulle kanske vilja jobba med det i framtiden.

min prao

Jag har praoat på ICA Atterdags. Jag hoppades på att få sitta i kassan, men det fick jag inte. Jag var tydligen för ung för det.

Så på min prao har jag fått gjort en del saker. Jag har till exempel frontat i butiken, det innebär att plocka fram alla varor i butiken så att kunderna kan se vart eller vad det är. Jag har också plockat fram varor och hjälpt kunder, genom att visa vart vissa varor fanns. Därefter fick jag köra ut en sorts vagn med massor av saft. Jag plockade upp saften och det som blev över körde jag tillbaka till lagret.

Om ni undrar varför jag just valde att praoa på ICA Atterdags så var det för att man inte måste vara 15 år och för att min granne jobbar där. Det kanske inte är mitt drömjobb men jag skulle kunna tänka mig det som ett jobb i framtiden. Iallafall när min prao var slut så fick jag plocka en godispåse som var fylld till hälften med godis, och det var min prao.

av Hakeem Gahnström