Månadsarkiv: mars 2014

Textkoppling-replik

Att knyta an till texten man läst och samtalen man haft görs lätt med påhittade repliker. Här upptäcker jag också elevens förmåga att läsa mellan raderna och förstå djupet i karaktärer vi mött. Repliker här nedanför är vad eleverna tänker sig att personerna i Isdraken skulle kunna ha sagt. För att det ska bli verkliga, igenkännande och äkta måste eleven ha gjort kopplingen mellan sig själv, texten i form av både miljö, känslor, händelser och personer. Ett snabbt, roligt och lättsamt sätt att repetera talstreck dessutom.

-Jag undrade varför du inte svarade på alla brev jag har skickat till dig, sa…

-Håll käften jävla barnunge!,sa…

-Jag äter inte fisk det smakar ju skit!, sa…

–  Sluta lipa och gå på flottan, vi kommer inte dö precis din fegost!, sa ……….. irriterat.

–  Hoppas gubbjävleln ramlar i sjön så att jag kan rädda så han känner hur det är för mig!, sa ………ilsket.

–  Jag skulle aldrig låta någon ta dig ifrån mig, sa ……. lugnt.

–  Varför lyssnar gossen inte på oss, varför kommer han inte med oss. Fattar han inte att han kommer få det bra!, sa ……

 

Läsfixarna fixar lördagsläsningen!

IMG_0015IMG_0012IMG_0011Den årligen återkommande lördagsläsningen på #Solbergaskolan gick av stapeln idag och vad kunde passa bättre än att låta föräldrarna ta del av lässtrategierna efter lite modellerande.

På höstens första föräldramötet i åk 6 slog jag ett slag för läsningen, delade ut en lässnurra jag hittat nånstans och visade på hur man kan bearbeta en skönlitterär text med hjälp av den och reciproka strategin. Innan de gick hem där i höstas hade alla fått med sig en bok att jobba strukturerat med under ett par veckor. Det var mitt sätt att slå på gonggongen och ta kampen om läsningen på allvar.

Eleverna har under året stött på denna strategi och fler modeller för att tränga in i olika texter och knyta an till sig själva. Vi har bland annat gjort berättelsekartor och venndiagram till Isdraken och VÖL:at faktatexter i historia.

Dagens text hade jag plockat från Naturskyddsföreningens tidning och rubriken var ”Gift över disk”. Elever och föräldrar försågs med texten och jag försäkrade mig om att vi hade lika många styckemarkeringar (indragningar) och började tänkta högt runt bilder och rubrik. Eleverna var tveksamma i ena gruppen (gjorde samma lektion två gånger under dagen) det var många föräldrar och inledningsvis var de något försiktiga. I början modellerade jag för att senare släppa dem och fånga upp igen. Tillsammans tog vi oss an faktatexten med strategiernas hjälp och bröt ned den till full förståelse.

-Vad tänker du kring bilderna, rubriken?”Chemical Industries, det är inte i Sverige iallafall och vad trångt det verkar vara på gatan.” ”Rakt över disk, då är det som Teknik Magasinet som öppnat här, där är så litet så man beställer över disk och så hämtar den som jobbar, fram det.” (det kunde man förutspå ifrån rubrik och bilder.)

”När man förutspått, om bilder och rubriker då börjar man fundera på vad det handlar om, man ställer frågor och det är nästa strategi! På de här lågstadiebilderna heter han reportern, han är nyfiken!” Våra sexor har tyck att bilderna känts barnsliga och jag har bara visat upp karaktärerna tidigare.

Vi läser om att jaget i texten som ”drar sig besvärat i kläderna” och eleverna funderar på varför. I bildtexten kan de se att artikeln är ifrån New Delhi och någon säger att det är trångt, man kanske är rädd att bli av med nåt, bestulen. En förälder inflikar att det var varmt där då hon besökte landet och många noterar sen på sina egna papper att det kanske är fuktigt i Indien och att ”jaget” är svettig och därför drar i kläderna som klibbar fast.

En elev reagerar på ordet indiern en ovanlig form av ordet tycker eleven som menar att hon vet vad det betyder men borde det inte heta indierna? Fler ord och uttryck kommer upp på tavlan och vi får anledning att prata blyacetat, traditionell, ljusskygg och multinationella, där vi tillsammans kopplar till 1:a multinationella företaget som enligt Wikipedia är holländska Ostindiska kompaniet. Eleverna visar lägligt upp sina kunskaper om Niklas Sahlgren och kopplar till att han satsade på sjukvård och Chalmers på utbildning och att deras institutioner finns än idag. Snyggt ungar!

Avstickare kan vara givande men fokus på texten nu. Fler ord kommer upp, myllrande och den elev som förklarar betydelsen säger att hon brukar tänka på en myrstack för att komma ihåg innebörden. Jag frågar om det kan vara en gångbar strategi och sexorna svarar att det är väl konstnären som man tar hjälp av då.

Ordet saris, får vi hjälp med av en elev från Pakistan som ger sin förklaring. Orden kontrast, bisfenol och förkortningen BPA kommer också upp absurd stannar vi slutligen vid, ”vi förstår” säger dem och jag ber dem förklara. ”tokigt, sjukt, galet liksom”, ”orimligt”. Jag roar mig med att läsa upp alla synonymer på absurd varpå bisarr, paradoxal, barock, grotesk i sig går att prata runt. Det gör vi dock inte idag av tidsskäl. Men några elever fick rätt i sina antagande om ordets betydelse då de hörde synonymerna. Artikeln slutar med att” hemma på kansliet i Stockholm har vi just bytt ut vattenkokaren i plast mot en glaskokare för att inte riskera att plasten läcker miljögifter. Kontrasten är verkligen total.”

När jag avslutningsvis frågar vad de fått med sig från lektionen svarar eleverna ”ordkunskap, resonemang, inblick i miljöproblem, kemiska formler” medan föräldrarna uteslutande nämner vikten av att jobba med detta för att förstå vad man läser. ”Ja det är ju så i alla ämnen för att kunna hänga med!” Jo just det, i alla ämnen, tänker jag! Jag känner mig stärkt av vad jag håller på med och det faktum att eleverna inte pratar strategier längre tolkar jag som att de har hunnit förbi det stadiet. Strategin i sig är inte viktig, det är innehållet i texten och den har de nu verktyg för att nå!

I vårsolens glans!/ Pernilla

 

Varför språk i alla ämnen?

Marie Trapp skriver så himla bra sammanfattande tankar om Barbro Westlunds ”Att bedöma elevers läsförståelse”, där hon bakar in sina och många andra pedagogers funderingar( får man hoppas!)
Skapa ett gemensamt språkbruk –
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse –
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper.

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärares vägledning.

Genom textsamtal skapa ett läsengagemang hos eleven som resulterar i ökad LÄSLUST.

Malin Runerings Språk i alla ämnen, en Prezzi

X-tra allt, lässtrategier med mervärde

Aktiviteten var hög när jag under veckan använde material från Tummen upp! Vi har påbörjat att läsa om ”Hemska dagar”. Vi förutspår och pratar text, både struktur, skrivregler och innehåll. Alla är oerhört engagerade och jag får ett otroligt tillfälle att gå runt och höra deras muntliga förmåga.

De har så mycket tankar kring texten och knyter an till annat de läst och upplevt. De ger oerhört av sig själva nu i sexan, lektionerna är rena euforin. Jag småler och är på topp och stämningen är både tillåtande och elevaktiv. Det var hit jag ville komma! Fattar inte att jag inte jobbat så tidigare och framför allt i högre utsträckning.

Det är klart att det låter lite mera,  jo för de pratar ger exempel och argumenterar. Det finns inte en enda som bara sitter av tiden! Texten ligger framför och jag är på och krävande, förväntar mig att svar och tankar ska flöda! Och, det gör det! Jag har själv haft de lektioner där jag upplever att neeej.. nu är det segt alltså. Gäsp.

Jag har tyvärr också varit ansvarig för sådana lektioner. Lektioner där jag då och då fått utöva smärre handpåläggning för att höja vakenheten hos vissa. Nu ska jag inte halka tillbaka dit igen, nej, däremot ska jag EPA mera (enskilt, par, alla). Epa har självklart höjt aktiviteten, lika enkelt som metoden i sig!

Nu låter jag varje elev tänka enskilt en kort stund, bland söka svar direkt i texten, ibland visa på exakt var i texten de blir mest berörda, ser talspråk, ser nya ord osv. Ibland får de göra ”en på raden fråga, men oftare en mellanraderna fråga” på den text vi läser.

-Sätta fingret på raden, visa kompisen, berätta varför du valde det ordet, motivera, uppmanar jag. Genom att prata med grannen och inte sitta och lyssna in andras svar som sen dessutom upprepas av läraren en gång till, måste den enskilde vara mera och aktiv och ha koll på vad den förväntas göra. Slutligen för jag upp något av det sagda i helklass. Jag har ett gyllene tillfälle att lyfta åsikter jag noterat medan jag uppmärksamt lyssnat till dem då jag går runt På så sätt kan jag smala av eller bredda, fokusera eller släppa det eleverna tar upp.

Det ger också ett tillfälle att som elev få känna att jag är inte ensam i tankar jag har, för även om jag inte törs framföra min åsikt förstår jag att andra tänker likadant och nästa gång kan tiden vara inne för mig att föra fram något djupare personligt. Tidigare var det några som glänste eller åtminstone pratade ständigt. En del av eleverna var lika tråkade som jag, de hade tytt skolspråket men tröttnat på att ”läraren frågar – eleven svarar”

Nu sätter jag igång dem, ingen lektion är den andra lik och jag upplever det mer berikande, både det innehållsliga men största vinsten är personligheter som växer och formas då de vågar bli personliga och ge av sig själva.

På slutet av lektionen sa en flicka ”jag har hört en dikt som jag tycker passar, den är så här ungefär,  Den som gråter, gråter oftast inte för att den är svag den gråter för att den varit stark för länge!”

– Det är ju precis så! det stämmer ju, ibland är det bara skönt att kunna gråta, instämde många. Efter det var vi lååångt bortom raderna.