Etikettarkiv: formativt

Tydliggöra, utmana och visa progression

Tidigare har jag skrivit om det digitala prov jag genomfört med eleverna i åk 4. Efter att ha analyserat svaren med eleverna utifrån de diagram som tillhandahålls via forms och flubaroo har de ringat in områden vi behöver grotta ner oss mer i.

Kanske siktar jag  högt men jag tror de har förmågan, allihop, att höja sitt resultat. Min utmaning till gruppen är att höja snittet till 41p ( poäng för att lyckas använda det digitalt) det vill säga en höjning av gruppens totala kunskap på provet från 42% till 70%.

Inte vet jag om jag spänner bågen för högt, men vad jag vet är att mitt fokus och min prestation att nå samtliga kommer att sättas på prov. Gillar utmaningar! Hoppas att eleverna kan anta den och se det gemensamma målet. Vi är inte i mål förrän alla är på banan! Att göra på det här sättet gör att eleven tränar sina förmågor på verkligt case.

Jag kommer att göra i ordning grupper men ojämn profil, där redan elever med goda resultat ska jobba ihop med elever som lyckats något sämre. De måste tillsammans resonera om hur de specifikt ska gå vidare i varje fråga där resultatet dippat. Hur lär JAG mig? Hur lär DU dig? Vad gör att du inte kopplar ihop det där sista ledet? Jag tänker så här, prova det..

Tillsammans måste de ta sig igenom texter, återberätta och ställa frågor, förhöra varandra samt hitta nya strategier och ompröva gång på gång. Träning av detta slag kommer förstås att höja klassens samlade kunskaper om vikingatiden. Hur svårt kan det va!? Men framför allt tränar det de stora övergripande förmågorna. Förmågorna som vi ibland förväntar oss kunna bedöma utan att ha låtit eleverna fått träningstillfällen.

Vad säger det här diagrammet eleverna? Bara att tolka och analysera resultatet är ovant. Jag funderar på vad det säger om mitt sätt att undervisa. 31 elever varav 17 stycken under medelvärdet. Det ser inte bra ut. Men att få ihop en samlad bild av alla dessa parametrar som ska vägas in är bortom min förmåga. De elever som lyckats mycket bra är dels elever jag sett redan på lektionerna men extra roligt är att två av de pojkar som inte brukar få stoltsera är de som dragit upp klassens medel rejält.:)

Vad det här slutar..? Inte vet jag, men måste man alltid veta? Hur ska man då upptäcka nya sidor och möjligheter? Målsättningen är klar – och i det här fallet är det verkligen vägen som är mödan värd!

Utvärdering och uppföljning av prov i Google forms och flubaroo

Efter att ha tagit del av de digitala svaren på det historiaprov om vikingar som mina fyror gjort blev jag sittande en god stund, än är jag ny på Gooogle formulär men gillar det skarpt och med tillägget Flubaroo har jag hittat ett sätt att snabbt få syn på vad de kan och vad jag behöver lyfta igen.

Mina frågor är av E- och C karaktär därför kommer jag även att muntligt testa av förmågan att göra utvecklade sambandskedjor och få höra dem resonera samt lyssna in om de gör kopplingar  kring ord, traditioner, firande, platser, källor som är typiska  för fornnordisk historia.

Pärmar med material jag  tidigare använt känns allt mer föråldrat. På det sätt jag nu undervisar där jag både försöker vara smalspårig i ämne, ord och begrepp men samtidigt ha förmågetänket aktuellt gör att jag själv måste vara mera öppen för deras funderingar och grunda de kopplingar jag hör att de funderar kring. Det kan vara till hur det ser ut idag, och hur det skulle ha varit här om något annat hade hänt i historien. Att försöka dra paralleller till andra delar av världen och se utvecklingslinjer skära genom tid, kultur, kön och religion utmanar mig också.

Allt oftare får den planering jag lagt ta andra vägar för att hörsamma tänk och intressanta diskussioner och jag upplever att det är precis så det ska vara. Om jag bara håller i minnet att det är i bedömningen jag ska landa och genom det centrala innehållet tränas eleverna mot förmågorna  så stressas jag mindre.

Nästa lektion kommer jag att visa svaren på kanonen där 100% blir väldigt tydligt i staplar cirkeldiagram även för unga elever. Utifrån svar där alla lyckats kommer de att få fundera på varför det ser ut så ( frågans tydlighet, svarsalternativ, träningsmängd, lektionsupplägg..)

Varför heter det slavar?

100% rätt har t.ex frågor om vem som hade nycklarna till matförråden i vikingabyn, samt vad man navigerade efter på havet, vem som skötte hushållssysslor, vad paradiset för en viking hette samt härledningen till ordet slav/ slaver.

Frågor av annan karaktär är ”para ihop ord som hör samman med vikingatid” där kanske systemet i sig gav hög felindikation trots att kunskaperna fanns. Jag kan inte se om de parat ihop rätt ord men att ord markerats trots att de inte ingick i något par. (mjöd, birka, hel, halv, gris , häst, sleipner, mjölner, särimner osv)

En annan fråga som jag hade med för att vi berört det eventuellt organiserade tiggeriet och barnarbete var ”handlar man med människor idag?” Nej det är förbjudet / Ja, trots att det är förbjudet. Jag ville helt enkelt se om de kan röra sig mellan forntid och dagens verklighet.

Handlar man fortfarande med människor?

Nej det är förbjudet 14 46.7 %
Ja trots att det är förbjudet 17 56.7 %

Paradiset för en viking hette?

 

På frågan om vem som var Sveiges första kung, har de flesta svarat fel. Det bevisar bara det all forskning säger, ”läraren spelar roll, större roll än bakgrund”. Jag hann inte så långt som jag tänkt utan får koppla det med kristendomens intåg och kyrkobyggandet i Sverige istället. Fem elever hade ändå svarat rätt, det är de som har försetts med extrauppgifter, de som spelat Elevspel på iPaden och läst det jag stuckit till dem. Men ur svarsalternativen ser jag ändå en resonerande förmåga. De visste att trälar inte kallades vid sina rätta namn utan efter en egenskap. Det har de applicerat här och Ansgar Kung har därför markerats.

Jag behöver hjälp av mina elever att förstå:

  • Varför man trott att vikingar kom från Turkiet och Miklagård istället för Norge, Danmark, Sverige. (23%).
  • Hur man tänkt när man markerat ”vekling” istället för ”man lurpassade i vikar” på varifrån ordet viking härstammar.(15%)
  • Varför inte kniven som bestick skulle ha funnits när de markerat att vikingen slogs med yxa, svärd, kniv. (16%)
  • Sen behöver fröken repetera väderstreck så inte både England och Särkland ligger i västerled. Eller hur tänkte de?

Vad jag kan utläsa redan nu är att ord vi jobbat med har haft mycket god inverkan inte bara så att man kan ordet utan för att det kunnat sättas in i en kontext, ett sammanhang som varit begripligt och på så sätt byggts vidare runt så helheten blir mycket bredare. Nagelfare, Bore, skräling som indianerna i Vinland kallades. Det har jag noterat hos de elever jag kunnat lyssna in då de bildat sambandskedjor också. De bygger på, gör kopplingar till vårt klimat då de pratar om Särkland, silkestyger, mullbär, silkesfjärilar och försöksodlingar på Gotland. DET är häftigt! #Kunskap är coolt!

En av frågorna rörde historiskt källmaterial, man skiljer på kvarleva, något som finns kvar, ett föremål, dokument, vapen, dagbok m.m och berättelse där något återges av vad som hänt. ” Hur kan man se spår av historia idag?”

 Jag tänker inte ge mig så här utan eleverna ska få en utmaning, genom att studera gruppens svar samt sina egna har vi ett mycket bra utgångsläge för att se till att alla ska lyckas. Om nån vecka gör jag samma eller ett liknande prov igen (har inte bestämt mig) där alla ska kunna se sin egen progression. Jag tänker att det är mycket tydligt sätt att visa på utveckling i gruppen och att de individuellt ska bli medvetna och ansvara för sitt eget lärande.Resultaten räknas, självklart. Men det som verkligen räknas är när jag kan lyfta eleven att lyfta sig själv! Jag visar att jag förväntar mig att de ska lyckas, och dem gör det! Jag kan föra en transparens diskussion via tydliga data jag lägger fram för eleverna om vad jag sett och vad jag vill se.  De äger lärandeprocessen. Jag visar dem att jag är mottaglig för att själv lära och utveckla.Just i skrivande stund får jag dessutom vatten på min kvarn av en nyligen publicerad artikel i SvD om skolor i England som lyfts genom medvetet arbete där just analyser av mätningar, kontroll, uppföljning och höga förväntningar gör att man lyckas.

Fakta : England, utbrutet från Storbritannien, ligger runt snittet inom OECD i Pisa. Skulle man bryta ut det sydöstra hörnet, där London med förorter ingår, skulle man ligga i topp fem. / SvD

Länken nedan är inte mening du ska se den ligger här för att jag ska visa mina elever.

 https://docs.google.com/a/gotlandedu.se/forms/d/1pL3z8dQNtjFqtDdPRsYX90_Lb9qnp6Hu1fr-I62i330/viewanalytics

 

X-tra allt, lässtrategier med mervärde

Aktiviteten var hög när jag under veckan använde material från Tummen upp! Vi har påbörjat att läsa om ”Hemska dagar”. Vi förutspår och pratar text, både struktur, skrivregler och innehåll. Alla är oerhört engagerade och jag får ett otroligt tillfälle att gå runt och höra deras muntliga förmåga.

De har så mycket tankar kring texten och knyter an till annat de läst och upplevt. De ger oerhört av sig själva nu i sexan, lektionerna är rena euforin. Jag småler och är på topp och stämningen är både tillåtande och elevaktiv. Det var hit jag ville komma! Fattar inte att jag inte jobbat så tidigare och framför allt i högre utsträckning.

Det är klart att det låter lite mera,  jo för de pratar ger exempel och argumenterar. Det finns inte en enda som bara sitter av tiden! Texten ligger framför och jag är på och krävande, förväntar mig att svar och tankar ska flöda! Och, det gör det! Jag har själv haft de lektioner där jag upplever att neeej.. nu är det segt alltså. Gäsp.

Jag har tyvärr också varit ansvarig för sådana lektioner. Lektioner där jag då och då fått utöva smärre handpåläggning för att höja vakenheten hos vissa. Nu ska jag inte halka tillbaka dit igen, nej, däremot ska jag EPA mera (enskilt, par, alla). Epa har självklart höjt aktiviteten, lika enkelt som metoden i sig!

Nu låter jag varje elev tänka enskilt en kort stund, bland söka svar direkt i texten, ibland visa på exakt var i texten de blir mest berörda, ser talspråk, ser nya ord osv. Ibland får de göra ”en på raden fråga, men oftare en mellanraderna fråga” på den text vi läser.

-Sätta fingret på raden, visa kompisen, berätta varför du valde det ordet, motivera, uppmanar jag. Genom att prata med grannen och inte sitta och lyssna in andras svar som sen dessutom upprepas av läraren en gång till, måste den enskilde vara mera och aktiv och ha koll på vad den förväntas göra. Slutligen för jag upp något av det sagda i helklass. Jag har ett gyllene tillfälle att lyfta åsikter jag noterat medan jag uppmärksamt lyssnat till dem då jag går runt På så sätt kan jag smala av eller bredda, fokusera eller släppa det eleverna tar upp.

Det ger också ett tillfälle att som elev få känna att jag är inte ensam i tankar jag har, för även om jag inte törs framföra min åsikt förstår jag att andra tänker likadant och nästa gång kan tiden vara inne för mig att föra fram något djupare personligt. Tidigare var det några som glänste eller åtminstone pratade ständigt. En del av eleverna var lika tråkade som jag, de hade tytt skolspråket men tröttnat på att ”läraren frågar – eleven svarar”

Nu sätter jag igång dem, ingen lektion är den andra lik och jag upplever det mer berikande, både det innehållsliga men största vinsten är personligheter som växer och formas då de vågar bli personliga och ge av sig själva.

På slutet av lektionen sa en flicka ”jag har hört en dikt som jag tycker passar, den är så här ungefär,  Den som gråter, gråter oftast inte för att den är svag den gråter för att den varit stark för länge!”

– Det är ju precis så! det stämmer ju, ibland är det bara skönt att kunna gråta, instämde många. Efter det var vi lååångt bortom raderna.