Kategoriarkiv: Utveckling pågår

Min egen lilla trädgård, där jag provar mig fram, odlar arbetssätt och innehåll och reflekterar över möjliga förbättringar.

Läs löp som fan läser Bibeln!

Ibland framstår den digitala utvecklingen som ett enda stort hot och allt för ofta publiceras feta löpsedlar med olycksbådande rubriker. Vem minns inte själv hur man i halvtimmeslånga samtal ockuperade telefonen till föräldrarnas förtret. Om jag jämför vad jag kunde som barn på 70-80-talet och vad barn av idag kan så var det helt andra kunskaper vi hade. Om kunskapen då, var mer värd än nu är tämligen irrelevant. Det var kunskap färgad av den tiden och dess omgivning. Precis som nu.

Det digitala användandet ökar och vem kunde ana det? Ja vem kunde inte förutspå det?  Mobilen är minnet, styrning av hemmet, bankkontakten, kameran, inköpslistan, sociala umgänget och hjälpen på vägen. Och just det, man kan ringa på den också. Det är klart att användningen ökar för mobilen är var mans pryl och långt ifrån den enda digitala verktyget.

I skolorna lär vi ut att elever ska kolla källor, vara kritiskt granskande, kunna namnge de källor de använt och tänka på vem som skriver eller publicerar och i vilket syfte de gör det. Detta borde också gälla vårt sätt att se på det media och feta löp lägger ut. Sant eller falskt är inte fullt så svart eller vitt längre, det finns långt flera aspekter än så. Vad vill det du läser eller hör få dig att tänka? Vem riktar man sig till? Statistik, avhandlingar och klipp kan tolkas och plockas ur sitt sammanhang och få den mest absurda åsikt att verka vettig!

Och visst är det väl även så att vi till mans kan känna osäkerhet inför ny teknik som går långt över våra huvuden? Då är det lätt att dra i bromsarna, hålla hårt i käpphästarna  och hitta precis de avhandlingar man vill se för stunden. Det är just då du ska tänka ” källa på det”?!

Det gäller även för inlägg som detta där jag avslutar med att länka till en personlig favorit i mediebranschen, en journalist med skarp hjärna och hjärta, Emanuel Karlsten som jag tycker sätter fingret tydligt på dilemmat. Är det kanske så att akademikerns magkänsla och artiklar som göder denna känsla också bidrar till att  hålla emot att skolan lyfter?!

Utvärdering och uppföljning av prov i Google forms och flubaroo

Efter att ha tagit del av de digitala svaren på det historiaprov om vikingar som mina fyror gjort blev jag sittande en god stund, än är jag ny på Gooogle formulär men gillar det skarpt och med tillägget Flubaroo har jag hittat ett sätt att snabbt få syn på vad de kan och vad jag behöver lyfta igen.

Mina frågor är av E- och C karaktär därför kommer jag även att muntligt testa av förmågan att göra utvecklade sambandskedjor och få höra dem resonera samt lyssna in om de gör kopplingar  kring ord, traditioner, firande, platser, källor som är typiska  för fornnordisk historia.

Pärmar med material jag  tidigare använt känns allt mer föråldrat. På det sätt jag nu undervisar där jag både försöker vara smalspårig i ämne, ord och begrepp men samtidigt ha förmågetänket aktuellt gör att jag själv måste vara mera öppen för deras funderingar och grunda de kopplingar jag hör att de funderar kring. Det kan vara till hur det ser ut idag, och hur det skulle ha varit här om något annat hade hänt i historien. Att försöka dra paralleller till andra delar av världen och se utvecklingslinjer skära genom tid, kultur, kön och religion utmanar mig också.

Allt oftare får den planering jag lagt ta andra vägar för att hörsamma tänk och intressanta diskussioner och jag upplever att det är precis så det ska vara. Om jag bara håller i minnet att det är i bedömningen jag ska landa och genom det centrala innehållet tränas eleverna mot förmågorna  så stressas jag mindre.

Nästa lektion kommer jag att visa svaren på kanonen där 100% blir väldigt tydligt i staplar cirkeldiagram även för unga elever. Utifrån svar där alla lyckats kommer de att få fundera på varför det ser ut så ( frågans tydlighet, svarsalternativ, träningsmängd, lektionsupplägg..)

Varför heter det slavar?

100% rätt har t.ex frågor om vem som hade nycklarna till matförråden i vikingabyn, samt vad man navigerade efter på havet, vem som skötte hushållssysslor, vad paradiset för en viking hette samt härledningen till ordet slav/ slaver.

Frågor av annan karaktär är ”para ihop ord som hör samman med vikingatid” där kanske systemet i sig gav hög felindikation trots att kunskaperna fanns. Jag kan inte se om de parat ihop rätt ord men att ord markerats trots att de inte ingick i något par. (mjöd, birka, hel, halv, gris , häst, sleipner, mjölner, särimner osv)

En annan fråga som jag hade med för att vi berört det eventuellt organiserade tiggeriet och barnarbete var ”handlar man med människor idag?” Nej det är förbjudet / Ja, trots att det är förbjudet. Jag ville helt enkelt se om de kan röra sig mellan forntid och dagens verklighet.

Handlar man fortfarande med människor?

Nej det är förbjudet 14 46.7 %
Ja trots att det är förbjudet 17 56.7 %

Paradiset för en viking hette?

 

På frågan om vem som var Sveiges första kung, har de flesta svarat fel. Det bevisar bara det all forskning säger, ”läraren spelar roll, större roll än bakgrund”. Jag hann inte så långt som jag tänkt utan får koppla det med kristendomens intåg och kyrkobyggandet i Sverige istället. Fem elever hade ändå svarat rätt, det är de som har försetts med extrauppgifter, de som spelat Elevspel på iPaden och läst det jag stuckit till dem. Men ur svarsalternativen ser jag ändå en resonerande förmåga. De visste att trälar inte kallades vid sina rätta namn utan efter en egenskap. Det har de applicerat här och Ansgar Kung har därför markerats.

Jag behöver hjälp av mina elever att förstå:

  • Varför man trott att vikingar kom från Turkiet och Miklagård istället för Norge, Danmark, Sverige. (23%).
  • Hur man tänkt när man markerat ”vekling” istället för ”man lurpassade i vikar” på varifrån ordet viking härstammar.(15%)
  • Varför inte kniven som bestick skulle ha funnits när de markerat att vikingen slogs med yxa, svärd, kniv. (16%)
  • Sen behöver fröken repetera väderstreck så inte både England och Särkland ligger i västerled. Eller hur tänkte de?

Vad jag kan utläsa redan nu är att ord vi jobbat med har haft mycket god inverkan inte bara så att man kan ordet utan för att det kunnat sättas in i en kontext, ett sammanhang som varit begripligt och på så sätt byggts vidare runt så helheten blir mycket bredare. Nagelfare, Bore, skräling som indianerna i Vinland kallades. Det har jag noterat hos de elever jag kunnat lyssna in då de bildat sambandskedjor också. De bygger på, gör kopplingar till vårt klimat då de pratar om Särkland, silkestyger, mullbär, silkesfjärilar och försöksodlingar på Gotland. DET är häftigt! #Kunskap är coolt!

En av frågorna rörde historiskt källmaterial, man skiljer på kvarleva, något som finns kvar, ett föremål, dokument, vapen, dagbok m.m och berättelse där något återges av vad som hänt. ” Hur kan man se spår av historia idag?”

 Jag tänker inte ge mig så här utan eleverna ska få en utmaning, genom att studera gruppens svar samt sina egna har vi ett mycket bra utgångsläge för att se till att alla ska lyckas. Om nån vecka gör jag samma eller ett liknande prov igen (har inte bestämt mig) där alla ska kunna se sin egen progression. Jag tänker att det är mycket tydligt sätt att visa på utveckling i gruppen och att de individuellt ska bli medvetna och ansvara för sitt eget lärande.Resultaten räknas, självklart. Men det som verkligen räknas är när jag kan lyfta eleven att lyfta sig själv! Jag visar att jag förväntar mig att de ska lyckas, och dem gör det! Jag kan föra en transparens diskussion via tydliga data jag lägger fram för eleverna om vad jag sett och vad jag vill se.  De äger lärandeprocessen. Jag visar dem att jag är mottaglig för att själv lära och utveckla.Just i skrivande stund får jag dessutom vatten på min kvarn av en nyligen publicerad artikel i SvD om skolor i England som lyfts genom medvetet arbete där just analyser av mätningar, kontroll, uppföljning och höga förväntningar gör att man lyckas.

Fakta : England, utbrutet från Storbritannien, ligger runt snittet inom OECD i Pisa. Skulle man bryta ut det sydöstra hörnet, där London med förorter ingår, skulle man ligga i topp fem. / SvD

Länken nedan är inte mening du ska se den ligger här för att jag ska visa mina elever.

 https://docs.google.com/a/gotlandedu.se/forms/d/1pL3z8dQNtjFqtDdPRsYX90_Lb9qnp6Hu1fr-I62i330/viewanalytics

 

magisto.com

I går kväll när familjen roade sig med att se Snuten i Hollywood roade jag mig med att testa en ny användbar app, magisto. Jämförbar med animoto som jag använt tidigare. Bättre eller sämre? Nja, svårt att säga än, men användarvänlig och snabb, det där sista gillar jag. Dock är den smidigare att hantera på ipaden än datorn. Min tanke är att eleverna ska få visa sin skolväg,familj, favoritmat, hobby eller bara en helt vanlig dag och att de dessutom ska få tillgång till klasskamraternas för att sen kunna resonera om hur de vill presentera filmsnutten i ord.

 

Digitala och formativa verktyg på väg mot framtidens förmågor

Vad är det egentligen vi håller på med, hur vi än jobbar och sliter och tycker vi gör bra saker ur ett pedagogiskt perspektiv så sjunker resultaten ständigt. Ja och vad är det egentligen vi ska undervisa om? Kanske är det där en del av de trista rapporterna får sin näring, för vad är det vi gör och varför? Sakta går det upp för mig att det centrala innehållet är vägen till förmågorna och det är där igenom, med hjälp av centralt innehåll som eleverna ska utvecklas. Men det de ska ha med sig i bagaget är långt mycket mer än det vi haft för vana att pricka av och stressas över.

– Nu ska vi se, några historiska personer och händelser, ja förutom Gustav Vasa och Kristina, förändringar de genomförde makten och härligheten så hinner vi väl pressa in nåt om solkungen och kinesiskt porslin. Men vänta nu lite.” Hur historia används och historiska begrepp,” till exempel hur drottning Kristina och Karl XII framställts genom olika tolkningar och skilda tider. Varför de framställts som de gjort i vissa tider, alltså i vilket syfte. Nej snarare är det mycket mera intressant nu, äntligen känns det som om mål och mening hänger ihop och gör de inte det behöver vi söka efter de stora övergripande frågorna tillsammans.

Dottern, nyss fyllda 11 år ögnar rubrikerna i dagspressen och undrar vad betyder ” utstötta ” är det dem som vem som helst fick ta ihjäl? Finns de nu med? Hu! Hon tänker på de fredlösa och målar med hjälp av oss vuxna upp bilder av hur en hungrig stackare begått brott och sen döms till att löpa över stock och sten, för att kanske hinnas ifatt och bli ihjälslagen i mossen där vi hittar hen flera hundra år senare. Sonen inflikar sen med att kastsystemet i Indien och den pyramid de lärt sig rabbla med adel i toppen, följt av präster, borgare och slutligen bönder i basen liknar. Han hävdar att makten historiskt sätt i Sverige inte skiljer sig särskilt mycket åt utan att den mycket väl liknar strukturen i Indien än idag och hopplösheten att ta sig ur den eftersom man håller sig inom sin kast.

Dottern sitter allvarlig och jag hinner få dåligt samvete. Den fallenhet för beskrivande ord jag åtnjuter och som jag i mitt målande språk kring den laglösa fått utlopp för har tydligen fått henne dyster.

Sonen däremot letar i minnet efter ett annat ord, ett som liknar säger han och jo, jo det hänger ihop. ”Kastlösa! Så är det! Men de är liksom utanför triangeln, den där som finns i historieböckerna för att åskådliggöra makten i Sverige.” Lite imponerad blir jag att han kan se parallellen och göra jämförelserna, det är flera begrepp han måste ha klart för sig vad de innebär och även att de har olika innebörd för olika grupper i samhället. Perspektivet han intar visar att han både kan se på utvecklingen ur kungens ögon men också ur den lilla människans slit och sen hitta in i nutida skildringar samt visa empati med sin syster då det verkar som diskussionen gått över styr.

-Men det är historia nu, säger han som för att släta över och tar en stor klunk  av flädersaften medan han förväntar sig att hon ska skina upp igen. Det gör hon nu inte utan säger att i så fall lever vi i historia med. Hon menar att de finns utstötta, uteliggare, laglösa i Sverige nu idag och att ingen bryr sig om de blir ihjälslagna.

Poff! Vad säger man på det?! I skolan brukar jag köra ”källa på det” när eleverna kommer med något taget ur luften. Det är ett förhållningssätt som vinner ur allas perspektiv, men det här..det räcker med öppna ögon för att se. Faktum är att inför lagen är vi inte lika.

Så mycket mera intressant att se historia i dagens ljus, så mycket mera gripande att känna in med dagens whistleblower samtidigt som vi gör jämförelser med föregångare som stått på barrikaderna, ibland med livet som insats.

Det torde underlätta då vi skapar morgondagens framtid om vi alltid står stadigt med ena foten i Lgr11 Normer och Värden och den andra foten på väg nånstans! Ständigt! Vilka förmågor behöver eleverna utveckla för att möta morgondagen? Det är dessa vi ska låta dem träna när vi lägger upp undervisningen och vi ska göra det med hjälp av centrala innehållet.

Drottning Kristina när man jobbar med etik och värdegrund, eller varför inte träna sin kommunicerande förmåga vid argumenterande texter i svenska när man läser Karl XII, att dra paralleller och bygga på sitt kunnande, att inte se världen i svart och vitt, sant och falskt utan se den ur olika människors och olika tidsepokers anda det är en förmåga de ska ha med sig. Samtidigt ska de med kunnandet, attityden och sitt förvärvade språk ha och fått verktygen för att kunna analysera källor, tolka dessa samt kommunicera och göra sig hörda på arenor där de kan påverka i så väl ett litet som stort sammanhang, för att en dag kunna se laglösa, utstötta och kastlösa som just historia.