Kategoriarkiv: Uncategorized

Världsbokdagen 23/4-2015

Astrid Lindgrens Pippi fyller 70 år. Hur är det möjligt? Årskurs 4 ska  få reflektera över vilken av Astrid Lindgrens alla figurer de gillar mest samt vilka likheter de själva har med den figuren. Övningen ska struktureras genom ett venndiagram och avslutas med att träna muntlig förmåga då de äntrar talarstolen / berättarkudden och delger oss andra detta. Spännande! Funderar på vem jag skulle vilja vara. Inte särskilt meriterande, men flygfärdig, taktlös, obesvärad och rund känns lockande. Klicka länken får du se vilken dryg karaktär som döljer sig…

 

Skriv namnet pÃ¥ en av Astrid Lingrens karaktärer du gillar:… at AnswerGarden.ch.

Skriv vilken av Astrid Lindgrens karaktärer du gillar… at AnswerGarden.ch.

Så kom äntligen break even!

Jag upplever att jag jobbat i motvind ett tag, flera veckor faktiskt. Jag har själv blivit frustrerad, ifrågasatt min kapacitet och metodik och lusläst facklitteratur jag annars kunnat få energi och styrka ifrån, utan resultat. Flera gånger har jag nagelfarit mig själv och mina upplägg och gruppindelningar gått tillbaka till deras screeningresultat från åk 3 bara för att hitta bästa möjliga sätt att nå ut. Men nu känns all möda värd!

Baskunskaperna har åk 4 fått med sig angående vikingatiden och träningstillfällen har funnits. Flera möjligheter att träna digitalt har givits för de som trots kontinuerligt arbete med strategier ändå kämpar med sin läsning. Ingen har lämnats ensam i att ta in text. Det stoff de behöver ha för att få helhet och träna flera förmågor bör de ha fått med sig nu. Åtskilliga pass har lagts på sambandskedjor, ibland har vi sett samma filmsnutt upp till tre gånger och sen tillsammans lagt sambandskedjor med de förberedda nyckelord jag plastat in och plockat ut från filmen. Alla kan få ihop något och vi utvecklar det till en riktigt bra text när vi skriver den ihop senare.

Vi jobbar med nyckelord och sambandskedjor om vikingatiden.

Stärkt av en av mina favoriter Paulin Gibbons Stärk språket stärk lärandet som elevernas SvA-lärare  stack till mig tog jag mig an lucktexter igen för att fokusera dåtid samt beskrivande ord i nästa skede. Under veckan har jag börjat dagen med substantiv, adjektiv samt verb på tavlan vid flera tillfällen utan att specifikt prata ordklasser.

Dessa ord verkar skrivna huller om buller men då jag fått eleverna att parvis först diskutera sig fram till ord som beskriver och ord som är namn på saker, återstår sen bara det man gör, alltså verben. Då suddar jag ut en del av orden så att bara verben kvarstår och efter att de försökt i sitt par vi kan tillsammans sätta orden i tempus. Nu märker jag att de är på hugget och både vill och vågar!

Vi har också tittat på hur texter byggs upp. Jag hade med mig en text på paddan som jag i dagsläget inte vet varifrån jag hittat därför infogar jag den inte här. Den handlade om vad vikingahövdingen fick med sig på skeppet innan det brändes. Texten var tämligen trist och bara ett evigt uppräknande. Alla meningar började med ” Sedan tog de med..” och sex av sju meningar handlar om djuren, en om vapnen. Först tyckte eleverna att texten var rätt bra, man fick ju tydligt reda på vika djur som kastades ombord och uppenbarligen fanns på vikingatiden. När jag ställde frågan vilken av meningarna som borde komma först blev det diskussion och helt plötsligt var inte texten så bra längre.

– Om man hade skrivit Först tog de med.., så hade man förstått vad som skulle vara först, sa en elev och då kom flera och fyllde på med sen, där efter, ”något senare bars” och slutligen så att det blev en naturlig ordning.

Det verkliga genombrottet bestod dock av det pararbete de gjorde med en sönderklippt vikingatext. Förförståelsen i ämnet hade de ju redan, en förutsättning. Det är textens sammansättning, följd, struktur jag vill sätta fokus på och äntligen kom genombrottet!

-Hur kan man utifrån tio lappar med meningar veta vad som är början och slutet? Rubrikraden var svärtad och i början av faktatexter brukar det läsaren ska möta presenteras helt kort. Så även här ”Vikingen levde ett våldsamt liv”

När de läst igenom alla lapparna, runt 10-12 meningar, började de givande diskussionerna. Här skulle jag kunna bedöma om det hade varit mitt syfte för det framstår ofta mycket klart på viken nivå eleven ligger då jag hör argumentationen om vilka lappar som dels hör samman med varandra och varför, samt i vilken ordning de bör komma.

När de blivit klara i sitt par jämför de med ytterligare ett par och deras språkliga medvetenhet synliggörs och utvecklas ihop med andra. Här har jag stannat upp, gått runt och fotograferat med iPaden för att fokusera hur språket som används också ger ledtrådar om vilka meningar som ska följa på varandra. Det har de ofta resonerat om så detta moment går relativt snabbt när jag sen lyfter det i helklass.

Här konstaterar vi också att hela texten inte handlar om vikingens syn på hämnd, det står också om deras humor och vikten av att vara en god berättare. Då ser jag flera par automatiskt dra isär sina lappar så det tydligt bildas ett tomrum och så har de självmant gjort två stycken av sin indelning. Det hade de inte kunnat göra med en text på ett papper. Detta sätt att jobba är mycket tydligt och banne mig var alla med den här gången! Den karamellen ska jag suga på..

Det sista de gjorde var att skriva av sina lappar för att ytterligare befästa och ges ännu ett tillfälle att ta in ordens innehåll. Behöver jag tillägga att alla skrev med styckeindelning! Lapparna låg ju så.

 

 

 

 

 

 

Grejen hittar du här!

 Tour Builder visar runt till Grej of the Day

Det ska chattas, shottas och gillas i det oändliga. Ibland blir jag trött på att det går så fort även om jag ser många fördelar med flödena. Men när ger vi tid för eftertanke, reflektion kring vem jag är och vill vara, hur jag kan göra min röst hörd och vilken plats jag har i det samhälle jag lever i?

De första övergripande målen för läroplanen är en guldgruva när det svajar. Vi ska fostra barn till de människor vi vill ha i samhället. Hur mycket arbetar Du runt de frågorna? Startar vi intressen för livslångt lärande eller ger introduktion som blir et brinnande engagemang i stora frågor. Det är mycket som ska tryckas in i skolan idag och en del av svårigheten är att sålla i både centralt innehåll och mängden stoff. Det var så jag tänkte när jag började kika på Micke Hermanssons Grej of the Day och bestämde mig för att försöka.

Efter att ha provat ett par kartor med röda snören och pluppar valde jag ändå Googles Tour Builder för den är så häftig. En riktig happening att gå omkring bland stenblocken i Stonehenge eller gå ner i Polens saltkyrka som mejslats ut under mark.

 

 

Om badbollen som blev världskarta för en dag

imageDet här med kartprojektion,..det måste jag erkänna att jag inte förstod och jag vet inte ens om nån verkligen försökte få mig att förstå när jag gick i skolan.

Länge har jag undervisat i bild, sv, hi, re och tyckte att kollegan och jag hade en strålande uppdelning mellan ämnena men när det blev min tur att sätta mig in i ytterligare två so-ämnen var jag tvungen att tänka nytt. Det var nyttigt! Det var en utmaning!

Innan helgen fick eleverna grunna på hur det går till när man ritar en världskarta. Klassrummet och skolgården hade de redan försökt konstruera en karta över. På måndagsmorgon visade jag min badboll, där jag ritat världen och vi repeterade världsdelar-och hav.

Vi tittade på olika projektioner och” det var ju knappt att Sverige var med” på vissa. Efter diskussion om hur man gör och hur det kan bli så olika skred jag till verket med en sax. För några var det en riktig happening och nog det mest bestående minnet. Men då kommer de åtminstone ihåg att jag försökte.

Riktigt tydligt blev det när badbollen låg där i trasor på bordet och alla 31 elever stod runt omkring.

-Vad ska dina barn säga nu, Pernilla!? Vad har du gjort?

Platta ut den, ta strykjärn, var noggrann, tipsen var inget fel på men Globen var  sönder och ändå ofullständig som karta.
Platta ut den, ta strykjärn, var noggrann, tipsen var inget fel på men Globen var sönder och ändå ofullständig som karta.

Att den inte gick och laga var ett faktum och tipsen haglade intensivt och helhjärtat fån åk 4. Här tog jag över. Satte den först på tavlan , gjorde ram runt och fyllde på med blåpennan för vatten emellan kontinenterna.

Nånstans här upplevde jag att polletten föll ned för många. Det var som att AHA! hägrade i rummet och när de själva sen skrev om kartprojektioner var det just det här med att det är ett försök till en bild av verkligheten som flera tagit fasta på. Det är inte helt enkelt att göra en platt karta av en rund glob och ju närmare polerna man kommer desto mer visar den fel!

Nästa lektion ska handla om hur kartor kan förtydliga vårt tänk.http://cdn1.vox-cdn.com/uploads/chorus_asset/file/993992/world_by_wealth.0.png

Digital teknik, skolutveckling och resursanvändning

Jag har konstruerat ett självrättande prov om vikingatiden. Egentligen började det när jag hittade Kahoot.it men tidspressen vissa elever kan uppleva vid några av programmets funktioner gjorde att jag ville prova något annat. Sagt och gjort, googlade mig fram till tillägget Google forms och Flubaroo och efter många timmars knåpande har jag fått ihop ett första utkast och tror mig ha förstått funktionerna någorlunda. Jag ska använda provet formativt.

Svårigheten ligger i att ställa frågor som kan visa på en mer utvecklad förmåga. Det lyckades jag inte helt med utan hamnade mestadels på E-C-nivå. Nåja, för att vara första gången tror jag ändå att det bär. Jag kommer att få syn på vad jag behöver.

Flera frågor är enpoängssvar men det finns flervalsfrågor också, t.ex ” Vilka spår kan vi se av historien i våra dar?” Därefter följer en lista med exempel. Genom att se vad de markerar kan jag få insikt i hur långt deras tänkande kommit och sen samla de som behöver en extra dusch nu innan arbetsområdet är över och det ska summeras.

Jag funderar mycket över hur skolan använder sina samlade resurser, hur vi ser på resurser och vad en skoldag kan inrymma egentligen. Att hitta tidsbovarna är något varje lärare måste jobba med och att sen bränna käpphästar efter hand, tänka om och fördela resurserna till våra gemensamma skolbarn.

Bokgrottarna åk 6 jobbar praktiskt med att genretexter.
Bokgrottarna åk 6 jobbar praktiskt med att genretexter.

Digitala rättningar spar tid och med resultat snyggt levererade i Ecxel-fil blir det både tydlig och snabbare återkoppling. Rätta gör man ju som bekant inte under lektionstid eller..!? När de färgade staplarna kommer upp på kanonen kan vi tillsammans titta på vad vi måste gå vidare med och eleverna kan även vara delaktiga i hur. Det syns inte där hur varje enskild elev svarat, men kan tas fram.

Det här är ett tillfälle jag tänker mig kunna utveckla, att serva eleverna med material och individanpassad träning för att försöka få loss tid till de som mest behöver.

Det är inte förenligt med Lgr 11 och skola av idag att låta digital utveckling på skolorna vara frivillig! Den måste vara obligatorisk, självklar och inrymmas i kompetensutvecklingsdagar samt följas upp vid medarbetarsamtal. Digital teknik och bedömning som hand i handske! Här behöver resurser läggas för att höja alla ett par snäpp!

Med Flubarootillägget kan jag dessutom skicka tillbaka resultatet till respondenten med ett enkelt knapptryck. För elever som vill veta hur det gått och själva börjar titta på vad de missat och hur de ska gå vidare är den här funktionen mycket tydlig. Svarsfrekvens anges i färgade staplar och diagram lätta att ta till sig även för en fjärdeklassare.

Söka fakta på Unga fakta, formulera egna frågeställningar samt jobba med meningsbyggnaden via Alfa Smart och Word.
Söka fakta på Unga fakta, formulera egna frågeställningar samt jobba med meningsbyggnaden via Alfa Smart och Word.

För mig som ansvarig lärare är det bara att scanna av. Check, check, check och vad måste jag lägga mer kraft på, hur kommer det sig att det där inte blev greppbart? Vad använde jag för material, metod, hur tränade vi, eller tränade vi för lite? Vad ska göra istället och med vilka?

Tänk om… sommaren var längre, om solen aldrig gick ner.. om jag fick mer tid att sitta” en till en” och gå igenom ordmassan som behöver bearbetas från elevens Alfasmart till Word-dokument.

Tänk om.. för att sekunder efter höra den ”tjuvkopplade” skrivaren surra under vår arbetsplats och kunna se minen på eleven när texten kommer ut, nu fullt läsbar och med DEN känslan!

Det är lycka i en lärares vardag och det borde vara en självklarhet för den elev som behöver! Därför ska vi bli digitalsmarta!

http://läslust.se/?p=10642

 

Digital-kollegial, bästa hjälpen!

Kastar ut en fråga i en facebook-grupp ” Söker efter en app eller tillägg för att göra tidslinjer utan exakta datum som finns i Timetoast, tips någon?”

Ganska snart blippar det till och en digital kollega tipsar om en app med snygg 3D-funktion som även kan bäddas in, vilket alltid är trevligt! Tittar närmare på den men vill inte lägga 95 kr på den då jag vill ha den i skolbruk. Googlar vidare och hittar ett tips på Pappas appar som jag brukar kolla av då och då, företrädesvis på fredagar då några släpps fria.

Fortfarande har jag inte greppat detta helt, har bestämt mig för att titta vidare på Timeline JS men kastar ändå ut en fråga senare under kvällen på Twitter för att få råd av någon som provat flera olika program och vet vilket som skulle kunna passa.

Vad skulle jag ta mig till utan dessa kollegor därute? #delakultur

Google och tillägget Lucidchart

Hur kan vi tydliggöra det vi vill att eleverna ska lära sig samt göra som ett naturligt och självklart steg i sitt eget lärande?  jag tror inte på quickfix utan är beredd att lägga tid på strategier samtidigt som vi jobbar med centrala innehållet!                                                                                                  Jag har letat efter ett sätt att göra snygga, överskådliga diagram där fler kan vara involverande i själva tänkandet. Att sitta ensam på kammaren kan vara bra men att delge sina tankar , inhämta andras tänk och få chans att tänka om , tänka ett varv till, det är större!                                                I Lucidchart kan eleverna arbeta gemensamt och se hur sitt dokument utvecklas ihop med andra. Det är delbart, ständigt föränderligt tills du som skapat dokumentet sätter p. Där efter kan det sparas ner i olika format eller länkas vidare. Jag tänker mig att eleverna ska få möjlighet att i par låta venndiagrammet växa fram och sen gemensamt i klassen titta på resultatet och diskutera hur man i sina tankar kommer vidare av samarbete och nya infallsvinklar samt använda det färdiga resultatet i den digitala boken om vikingatiden, Book Creator.

mind mapping softwareLeker och lär, har letat efter ett sätt att göra snygga digitala venndiagram i de program jag redan nyttjar. Googles Lucidchart verkar lovande!                      

Länk till klassens venn om barn nu och på vikingatiden https://www.lucidchart.com/documents/edit/90cea429-4cbc-4618-9e70-4576d8f771b8?shared=true