Alla inlägg av pernilla mattsson

Tydliggöra, utmana och visa progression

Tidigare har jag skrivit om det digitala prov jag genomfört med eleverna i åk 4. Efter att ha analyserat svaren med eleverna utifrån de diagram som tillhandahålls via forms och flubaroo har de ringat in områden vi behöver grotta ner oss mer i.

Kanske siktar jag  högt men jag tror de har förmågan, allihop, att höja sitt resultat. Min utmaning till gruppen är att höja snittet till 41p ( poäng för att lyckas använda det digitalt) det vill säga en höjning av gruppens totala kunskap på provet från 42% till 70%.

Inte vet jag om jag spänner bågen för högt, men vad jag vet är att mitt fokus och min prestation att nå samtliga kommer att sättas på prov. Gillar utmaningar! Hoppas att eleverna kan anta den och se det gemensamma målet. Vi är inte i mål förrän alla är på banan! Att göra på det här sättet gör att eleven tränar sina förmågor på verkligt case.

Jag kommer att göra i ordning grupper men ojämn profil, där redan elever med goda resultat ska jobba ihop med elever som lyckats något sämre. De måste tillsammans resonera om hur de specifikt ska gå vidare i varje fråga där resultatet dippat. Hur lär JAG mig? Hur lär DU dig? Vad gör att du inte kopplar ihop det där sista ledet? Jag tänker så här, prova det..

Tillsammans måste de ta sig igenom texter, återberätta och ställa frågor, förhöra varandra samt hitta nya strategier och ompröva gång på gång. Träning av detta slag kommer förstås att höja klassens samlade kunskaper om vikingatiden. Hur svårt kan det va!? Men framför allt tränar det de stora övergripande förmågorna. Förmågorna som vi ibland förväntar oss kunna bedöma utan att ha låtit eleverna fått träningstillfällen.

Vad säger det här diagrammet eleverna? Bara att tolka och analysera resultatet är ovant. Jag funderar på vad det säger om mitt sätt att undervisa. 31 elever varav 17 stycken under medelvärdet. Det ser inte bra ut. Men att få ihop en samlad bild av alla dessa parametrar som ska vägas in är bortom min förmåga. De elever som lyckats mycket bra är dels elever jag sett redan på lektionerna men extra roligt är att två av de pojkar som inte brukar få stoltsera är de som dragit upp klassens medel rejält.:)

Vad det här slutar..? Inte vet jag, men måste man alltid veta? Hur ska man då upptäcka nya sidor och möjligheter? Målsättningen är klar – och i det här fallet är det verkligen vägen som är mödan värd!

Utvärdering och uppföljning av prov i Google forms och flubaroo

Efter att ha tagit del av de digitala svaren på det historiaprov om vikingar som mina fyror gjort blev jag sittande en god stund, än är jag ny på Gooogle formulär men gillar det skarpt och med tillägget Flubaroo har jag hittat ett sätt att snabbt få syn på vad de kan och vad jag behöver lyfta igen.

Mina frågor är av E- och C karaktär därför kommer jag även att muntligt testa av förmågan att göra utvecklade sambandskedjor och få höra dem resonera samt lyssna in om de gör kopplingar  kring ord, traditioner, firande, platser, källor som är typiska  för fornnordisk historia.

Pärmar med material jag  tidigare använt känns allt mer föråldrat. På det sätt jag nu undervisar där jag både försöker vara smalspårig i ämne, ord och begrepp men samtidigt ha förmågetänket aktuellt gör att jag själv måste vara mera öppen för deras funderingar och grunda de kopplingar jag hör att de funderar kring. Det kan vara till hur det ser ut idag, och hur det skulle ha varit här om något annat hade hänt i historien. Att försöka dra paralleller till andra delar av världen och se utvecklingslinjer skära genom tid, kultur, kön och religion utmanar mig också.

Allt oftare får den planering jag lagt ta andra vägar för att hörsamma tänk och intressanta diskussioner och jag upplever att det är precis så det ska vara. Om jag bara håller i minnet att det är i bedömningen jag ska landa och genom det centrala innehållet tränas eleverna mot förmågorna  så stressas jag mindre.

Nästa lektion kommer jag att visa svaren på kanonen där 100% blir väldigt tydligt i staplar cirkeldiagram även för unga elever. Utifrån svar där alla lyckats kommer de att få fundera på varför det ser ut så ( frågans tydlighet, svarsalternativ, träningsmängd, lektionsupplägg..)

Varför heter det slavar?

100% rätt har t.ex frågor om vem som hade nycklarna till matförråden i vikingabyn, samt vad man navigerade efter på havet, vem som skötte hushållssysslor, vad paradiset för en viking hette samt härledningen till ordet slav/ slaver.

Frågor av annan karaktär är ”para ihop ord som hör samman med vikingatid” där kanske systemet i sig gav hög felindikation trots att kunskaperna fanns. Jag kan inte se om de parat ihop rätt ord men att ord markerats trots att de inte ingick i något par. (mjöd, birka, hel, halv, gris , häst, sleipner, mjölner, särimner osv)

En annan fråga som jag hade med för att vi berört det eventuellt organiserade tiggeriet och barnarbete var ”handlar man med människor idag?” Nej det är förbjudet / Ja, trots att det är förbjudet. Jag ville helt enkelt se om de kan röra sig mellan forntid och dagens verklighet.

Handlar man fortfarande med människor?

Nej det är förbjudet 14 46.7 %
Ja trots att det är förbjudet 17 56.7 %

Paradiset för en viking hette?

 

På frågan om vem som var Sveiges första kung, har de flesta svarat fel. Det bevisar bara det all forskning säger, ”läraren spelar roll, större roll än bakgrund”. Jag hann inte så långt som jag tänkt utan får koppla det med kristendomens intåg och kyrkobyggandet i Sverige istället. Fem elever hade ändå svarat rätt, det är de som har försetts med extrauppgifter, de som spelat Elevspel på iPaden och läst det jag stuckit till dem. Men ur svarsalternativen ser jag ändå en resonerande förmåga. De visste att trälar inte kallades vid sina rätta namn utan efter en egenskap. Det har de applicerat här och Ansgar Kung har därför markerats.

Jag behöver hjälp av mina elever att förstå:

  • Varför man trott att vikingar kom från Turkiet och Miklagård istället för Norge, Danmark, Sverige. (23%).
  • Hur man tänkt när man markerat ”vekling” istället för ”man lurpassade i vikar” på varifrån ordet viking härstammar.(15%)
  • Varför inte kniven som bestick skulle ha funnits när de markerat att vikingen slogs med yxa, svärd, kniv. (16%)
  • Sen behöver fröken repetera väderstreck så inte både England och Särkland ligger i västerled. Eller hur tänkte de?

Vad jag kan utläsa redan nu är att ord vi jobbat med har haft mycket god inverkan inte bara så att man kan ordet utan för att det kunnat sättas in i en kontext, ett sammanhang som varit begripligt och på så sätt byggts vidare runt så helheten blir mycket bredare. Nagelfare, Bore, skräling som indianerna i Vinland kallades. Det har jag noterat hos de elever jag kunnat lyssna in då de bildat sambandskedjor också. De bygger på, gör kopplingar till vårt klimat då de pratar om Särkland, silkestyger, mullbär, silkesfjärilar och försöksodlingar på Gotland. DET är häftigt! #Kunskap är coolt!

En av frågorna rörde historiskt källmaterial, man skiljer på kvarleva, något som finns kvar, ett föremål, dokument, vapen, dagbok m.m och berättelse där något återges av vad som hänt. ” Hur kan man se spår av historia idag?”

 Jag tänker inte ge mig så här utan eleverna ska få en utmaning, genom att studera gruppens svar samt sina egna har vi ett mycket bra utgångsläge för att se till att alla ska lyckas. Om nån vecka gör jag samma eller ett liknande prov igen (har inte bestämt mig) där alla ska kunna se sin egen progression. Jag tänker att det är mycket tydligt sätt att visa på utveckling i gruppen och att de individuellt ska bli medvetna och ansvara för sitt eget lärande.Resultaten räknas, självklart. Men det som verkligen räknas är när jag kan lyfta eleven att lyfta sig själv! Jag visar att jag förväntar mig att de ska lyckas, och dem gör det! Jag kan föra en transparens diskussion via tydliga data jag lägger fram för eleverna om vad jag sett och vad jag vill se.  De äger lärandeprocessen. Jag visar dem att jag är mottaglig för att själv lära och utveckla.Just i skrivande stund får jag dessutom vatten på min kvarn av en nyligen publicerad artikel i SvD om skolor i England som lyfts genom medvetet arbete där just analyser av mätningar, kontroll, uppföljning och höga förväntningar gör att man lyckas.

Fakta : England, utbrutet från Storbritannien, ligger runt snittet inom OECD i Pisa. Skulle man bryta ut det sydöstra hörnet, där London med förorter ingår, skulle man ligga i topp fem. / SvD

Länken nedan är inte mening du ska se den ligger här för att jag ska visa mina elever.

 https://docs.google.com/a/gotlandedu.se/forms/d/1pL3z8dQNtjFqtDdPRsYX90_Lb9qnp6Hu1fr-I62i330/viewanalytics

 

Religion påskfirandet

Under ett par lektioner ägnas So:n åt påskfirande för att också bättre förstå den påskvandring som Domkyrkan bjudit in till. Ett fantastiskt tillfälle att i kyrklig miljö få smaka, känna och vara del av det skådespel om Jesu lidande och sista dagar som vi ofta återberättar. Historia är ofta mycket abstrakt och svårtillgängligt men kan göras levande och påtagligt och med hjälp av ett klipp från Tv4 blev historia då nutid idag.

Den färdighet jag tränar mot är: ”Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med underbyggda hänvisningar till det förflutna.”  Lgr 11 Kunskapskrav i Re åk 6

Vi har läst en sammanfattning av den judiska påsken som fanns på lektion.se och varje elev har fått ett tunt häfte. Tillsammans har vi härlett t.ex pescha och sed och ”gissat ordet” som en strategi för att förstå och lättare kunna ta sig an text. Genom att se ett klipp från Tv4:s Nyhetsmorgon ville jag belysa hur traditioner lever vidare och ge dem verktyg att tänka runt hur vi firar vissa högtider och varför. Dessutom diskuterar vi hur det kan komma sig att människor vallfärdar och vad en amerikansk jude har i Jerusalem att göra?

På gravstenar finns det årtal, en stjärna samt ett kors, hur hänger det ihop med Jesu? Varför äter vi lamm till påsk? Vad tänker du om att judarna inte äter jäst bröd under påsken? Vad finns det för något i historien som  grundat denna tradition? Vad äts runt påsk och vad står det för? Symbolik?

Dra paralleller till andra epoker, länder och folk? Vad gjordes av blod och kött från oxen i Falu trakten på 1600-talet? Ser du några likheter med judarnas lamm? Hänger ” Bä bä vita lamm ihop med påsken?

Mellan påsk och Kr Himmelsfärdsdag är 40 dagar vilka kopplingar till texten vi läste kan du göra utifrån detta? Hur firas påsk i Finland? Grekland? Likheter mellan olika delar av världen.

 

 

Världsbokdagen 23/4-2015

Astrid Lindgrens Pippi fyller 70 år. Hur är det möjligt? Årskurs 4 ska  få reflektera över vilken av Astrid Lindgrens alla figurer de gillar mest samt vilka likheter de själva har med den figuren. Övningen ska struktureras genom ett venndiagram och avslutas med att träna muntlig förmåga då de äntrar talarstolen / berättarkudden och delger oss andra detta. Spännande! Funderar på vem jag skulle vilja vara. Inte särskilt meriterande, men flygfärdig, taktlös, obesvärad och rund känns lockande. Klicka länken får du se vilken dryg karaktär som döljer sig…

 

Skriv namnet pÃ¥ en av Astrid Lingrens karaktärer du gillar:… at AnswerGarden.ch.

Skriv vilken av Astrid Lindgrens karaktärer du gillar… at AnswerGarden.ch.

Så kom äntligen break even!

Jag upplever att jag jobbat i motvind ett tag, flera veckor faktiskt. Jag har själv blivit frustrerad, ifrågasatt min kapacitet och metodik och lusläst facklitteratur jag annars kunnat få energi och styrka ifrån, utan resultat. Flera gånger har jag nagelfarit mig själv och mina upplägg och gruppindelningar gått tillbaka till deras screeningresultat från åk 3 bara för att hitta bästa möjliga sätt att nå ut. Men nu känns all möda värd!

Baskunskaperna har åk 4 fått med sig angående vikingatiden och träningstillfällen har funnits. Flera möjligheter att träna digitalt har givits för de som trots kontinuerligt arbete med strategier ändå kämpar med sin läsning. Ingen har lämnats ensam i att ta in text. Det stoff de behöver ha för att få helhet och träna flera förmågor bör de ha fått med sig nu. Åtskilliga pass har lagts på sambandskedjor, ibland har vi sett samma filmsnutt upp till tre gånger och sen tillsammans lagt sambandskedjor med de förberedda nyckelord jag plastat in och plockat ut från filmen. Alla kan få ihop något och vi utvecklar det till en riktigt bra text när vi skriver den ihop senare.

Vi jobbar med nyckelord och sambandskedjor om vikingatiden.

Stärkt av en av mina favoriter Paulin Gibbons Stärk språket stärk lärandet som elevernas SvA-lärare  stack till mig tog jag mig an lucktexter igen för att fokusera dåtid samt beskrivande ord i nästa skede. Under veckan har jag börjat dagen med substantiv, adjektiv samt verb på tavlan vid flera tillfällen utan att specifikt prata ordklasser.

Dessa ord verkar skrivna huller om buller men då jag fått eleverna att parvis först diskutera sig fram till ord som beskriver och ord som är namn på saker, återstår sen bara det man gör, alltså verben. Då suddar jag ut en del av orden så att bara verben kvarstår och efter att de försökt i sitt par vi kan tillsammans sätta orden i tempus. Nu märker jag att de är på hugget och både vill och vågar!

Vi har också tittat på hur texter byggs upp. Jag hade med mig en text på paddan som jag i dagsläget inte vet varifrån jag hittat därför infogar jag den inte här. Den handlade om vad vikingahövdingen fick med sig på skeppet innan det brändes. Texten var tämligen trist och bara ett evigt uppräknande. Alla meningar började med ” Sedan tog de med..” och sex av sju meningar handlar om djuren, en om vapnen. Först tyckte eleverna att texten var rätt bra, man fick ju tydligt reda på vika djur som kastades ombord och uppenbarligen fanns på vikingatiden. När jag ställde frågan vilken av meningarna som borde komma först blev det diskussion och helt plötsligt var inte texten så bra längre.

– Om man hade skrivit Först tog de med.., så hade man förstått vad som skulle vara först, sa en elev och då kom flera och fyllde på med sen, där efter, ”något senare bars” och slutligen så att det blev en naturlig ordning.

Det verkliga genombrottet bestod dock av det pararbete de gjorde med en sönderklippt vikingatext. Förförståelsen i ämnet hade de ju redan, en förutsättning. Det är textens sammansättning, följd, struktur jag vill sätta fokus på och äntligen kom genombrottet!

-Hur kan man utifrån tio lappar med meningar veta vad som är början och slutet? Rubrikraden var svärtad och i början av faktatexter brukar det läsaren ska möta presenteras helt kort. Så även här ”Vikingen levde ett våldsamt liv”

När de läst igenom alla lapparna, runt 10-12 meningar, började de givande diskussionerna. Här skulle jag kunna bedöma om det hade varit mitt syfte för det framstår ofta mycket klart på viken nivå eleven ligger då jag hör argumentationen om vilka lappar som dels hör samman med varandra och varför, samt i vilken ordning de bör komma.

När de blivit klara i sitt par jämför de med ytterligare ett par och deras språkliga medvetenhet synliggörs och utvecklas ihop med andra. Här har jag stannat upp, gått runt och fotograferat med iPaden för att fokusera hur språket som används också ger ledtrådar om vilka meningar som ska följa på varandra. Det har de ofta resonerat om så detta moment går relativt snabbt när jag sen lyfter det i helklass.

Här konstaterar vi också att hela texten inte handlar om vikingens syn på hämnd, det står också om deras humor och vikten av att vara en god berättare. Då ser jag flera par automatiskt dra isär sina lappar så det tydligt bildas ett tomrum och så har de självmant gjort två stycken av sin indelning. Det hade de inte kunnat göra med en text på ett papper. Detta sätt att jobba är mycket tydligt och banne mig var alla med den här gången! Den karamellen ska jag suga på..

Det sista de gjorde var att skriva av sina lappar för att ytterligare befästa och ges ännu ett tillfälle att ta in ordens innehåll. Behöver jag tillägga att alla skrev med styckeindelning! Lapparna låg ju så.

 

 

 

 

 

 

Grejen hittar du här!

 Tour Builder visar runt till Grej of the Day

Det ska chattas, shottas och gillas i det oändliga. Ibland blir jag trött på att det går så fort även om jag ser många fördelar med flödena. Men när ger vi tid för eftertanke, reflektion kring vem jag är och vill vara, hur jag kan göra min röst hörd och vilken plats jag har i det samhälle jag lever i?

De första övergripande målen för läroplanen är en guldgruva när det svajar. Vi ska fostra barn till de människor vi vill ha i samhället. Hur mycket arbetar Du runt de frågorna? Startar vi intressen för livslångt lärande eller ger introduktion som blir et brinnande engagemang i stora frågor. Det är mycket som ska tryckas in i skolan idag och en del av svårigheten är att sålla i både centralt innehåll och mängden stoff. Det var så jag tänkte när jag började kika på Micke Hermanssons Grej of the Day och bestämde mig för att försöka.

Efter att ha provat ett par kartor med röda snören och pluppar valde jag ändå Googles Tour Builder för den är så häftig. En riktig happening att gå omkring bland stenblocken i Stonehenge eller gå ner i Polens saltkyrka som mejslats ut under mark.

 

 

Om badbollen som blev världskarta för en dag

imageDet här med kartprojektion,..det måste jag erkänna att jag inte förstod och jag vet inte ens om nån verkligen försökte få mig att förstå när jag gick i skolan.

Länge har jag undervisat i bild, sv, hi, re och tyckte att kollegan och jag hade en strålande uppdelning mellan ämnena men när det blev min tur att sätta mig in i ytterligare två so-ämnen var jag tvungen att tänka nytt. Det var nyttigt! Det var en utmaning!

Innan helgen fick eleverna grunna på hur det går till när man ritar en världskarta. Klassrummet och skolgården hade de redan försökt konstruera en karta över. På måndagsmorgon visade jag min badboll, där jag ritat världen och vi repeterade världsdelar-och hav.

Vi tittade på olika projektioner och” det var ju knappt att Sverige var med” på vissa. Efter diskussion om hur man gör och hur det kan bli så olika skred jag till verket med en sax. För några var det en riktig happening och nog det mest bestående minnet. Men då kommer de åtminstone ihåg att jag försökte.

Riktigt tydligt blev det när badbollen låg där i trasor på bordet och alla 31 elever stod runt omkring.

-Vad ska dina barn säga nu, Pernilla!? Vad har du gjort?

Platta ut den, ta strykjärn, var noggrann, tipsen var inget fel på men Globen var  sönder och ändå ofullständig som karta.
Platta ut den, ta strykjärn, var noggrann, tipsen var inget fel på men Globen var sönder och ändå ofullständig som karta.

Att den inte gick och laga var ett faktum och tipsen haglade intensivt och helhjärtat fån åk 4. Här tog jag över. Satte den först på tavlan , gjorde ram runt och fyllde på med blåpennan för vatten emellan kontinenterna.

Nånstans här upplevde jag att polletten föll ned för många. Det var som att AHA! hägrade i rummet och när de själva sen skrev om kartprojektioner var det just det här med att det är ett försök till en bild av verkligheten som flera tagit fasta på. Det är inte helt enkelt att göra en platt karta av en rund glob och ju närmare polerna man kommer desto mer visar den fel!

Nästa lektion ska handla om hur kartor kan förtydliga vårt tänk.http://cdn1.vox-cdn.com/uploads/chorus_asset/file/993992/world_by_wealth.0.png