Månadsarkiv: april 2014

Praoa som livsmedelsinspektör

Jag tror jag kommer att få åka mycket bil på praon, eftersom man åker runt och tittar på butiker och restauranger. Jag hittade ingen praoplats så jag frågade min pappa om jag kunde få praoa med honom istället.

Man fick ha skyddskläder på sig när man gick in i köken, keps, rock och tossor på skorna. Jag har tagit temperaturen i kylar och frysar med en lasermätare och tagit prover med en ATP mätare. Den mäter om ytan på t.ex. knivar och skärbrädor är tillräckligt rena efter de har blivit diskade. Jag fick göra saker men jag fick inte prata så mycket, det var mest han som pratade. Vi besökte ett skolkök, butik, storkök för äldreboende och ett restaurangkök.

För att bli livsmedelsinspektör bör man ha en naturvetenskaplig utbildning på högskola eller universitet med inriktning inom livsmedel. Arbetstiden är normalt mellan 08.00 – 16.45, men det kan även bli kvällar och helger. En fördel är att man kan planera arbetsdagen det man anser sig hinna med. En nackdel kan vara arbetsklimatet som kan vara tufft ibland eftersom att man inte alltid är välkommen eller att verksamheten har mycket att göra.

Jag tror inte att jag kommer att jobba som livsmedelsinspektör när jag blir äldre.Jag skulle helst jobba som fastighetsreparatör som jag praoade som förra gången.

#talasomTED

Idag har jag låtit eleverna ta del av företeelsen #talasomTED genom att titta på tre unga elever som håller personliga tal till en publik ifrån en scen.

” Åh den var klockren, den satt liksom” var en kommentar efter Shakiras tal  där hon berättar om när hon får reda på att sin pappa varit barnsoldat.

Varför satt den? Vad gjorde talet så bra?! Vi lyssnar sen på Erik som berättar öppet om är han fick sin diagnos dyslexi och jag härleder ord och prefix ihop med eleverna. Dys, lexikon, dysfunktion, dyskalkyli.

Vi kommer in på svagheter, svårigheter, och att alla bär med sig något som ändå i rätt miljö kan bli styrkor. Eriks avslut är mycket bra, vad skulle de kunna avsluta sina tal med?

Sist ut av de tal jag valt är Klarasom rättfram och vardagsnära berättar om sitt liv där hon tydligt upprepar ”vet ni” och ” mamma är det bästa i mitt liv men jag älskar pappa lika mycket”. Hennes avslut är lika förväntat som oväntat då hon lägger till ett enda nytt ord, en detalj, till dofterna i pappas lastbil och det känns kärlek.

-Såå..vilka berättartekniska drag la ni märke till? Eleverna kommer på upprepningar för att förstärka, börjor som leder in tankarna på dikter och vikten av en stark avslutning.

Att man målar upp bilder i sitt tal av dofter, känslor och minnen.

Att man medvetet sparar slutpoängen i innehållet fastän det finns där hela tiden i talet.

Man måste våga vara personlig för att det ska göra andra rörda, berörda.

Man kan också använda sin röst för att förstärka, göra pauser, prata tystare och ta i med rösten ibland, man kan öka farten och också få effekt, som när vi läste dikter.

-Ni har massvis med idéer ni. Vi återkommer till det här om nån vecka, fram till dess, fundera, vem vill du hålla tal till, vad är ditt hjärtas mening, vad vill du ha sagt?

-Vem ska man hålla tal till? Ska man göra det på riktigt? Kan man bjuda hit sin mamma, för att förstärka något man gärna vill ha sagt? ”Jag beter mig dumt men tycker så mycket om henne”. 

Jag får briljanta idéer ihop med ungarna men får hejda mig och fortsätta min planering tillbaka i dikternas värld.  Efter våra femradingar ska vi prova en annan diktform, spoken words. Till det har jag en annan planering med börjor som jag nu introducerar, men tanken är att de ska hinna få en buffert av diktmaterial och snygga användbara formuleringar som vi ska återanvända om nån vecka vid #talasomTED. Spännande! På slutet av lektionen har en kille ett färdigt förslag till #talasom TED som han vill framföra för mig i korridoren utom räckhåll för kompisars öron.

Jag blir glad som en lärka fastän talet är bråddjupt och berör, det här blir bra!

Likabehandlingsarbete på Mellanstadiet

Likabehandlingsarbete, kartläggning av utemiljö
Likabehandlingsarbete, kartläggning av utemiljö
IMG_0003
Här, här utanför händer det att några knuffas och det är räcken där man kan göra sig illa.
IMG_0005
Kryssfrågorna räknas samman
Kerstin för upp resultatet på tavlan
Kerstin för upp resultatet på tavlan

Under våren har några årskurs sex elever arbetat med att tydliggöra Likabehandlingsplanen under elevens val timmar. Målet med arbetet var tydligt, de skulle kartlägga miljön på vår mellanstadieskola bland eleverna 4-6.  Då frågan kom upp att istället för utelekar, getstickning och gitarrspel avsätta tid för Likabehandlingsarbete var det imponerande många som ville. Vi valde ut sex elever men hade kunnat få 23.

Fokus under de första förberedande träffarna låg på att ta fram kartläggande material och förtydliga dessa ihop med våra sexor. Kartan över utomhusmiljön fick vi till och med rita om eftersom vi fått ett tillagningskök och delar av skolträdgården försvunnit. Ritningen över inomhusmiljön hade  Kristina Gerndt Berggren och jag tagit fram för några år sen  då vi läst in oss på Husetmodellen för att revidera Likabehandlingsplanen den gången, ett arbete som ligger mig varmt om hjärtat men där jag den gången upplevde att det var vattentäta skott mellan 4-6 och 7-9  vilket också skolinspektionen påpekade efter sitt besök. Nåväl efter små justeringar av inomhuskartan fungerade den och kopierades upp tillsammans med de kryssfrågor de tagit fram. Frågorna var få för att de skulle kunna sammanställa svaren och visa resultat redan under sitt klassrumsbesök.

Totalt blev det fem klassrumsbesök där de höll i introduktion, visade en filmsnutt från Friends förebyggande arbete mot mobbning och var samtalsledare i mindre grupper som klasslärarna hjälp till att göra. Diskussionen i den mindre gruppen med kartor som stöd gav frågor och arbetsområden att gå vidare med, dessa fördes sen upp på tavlan. I årskurs 5 pratade vi också om vikten av att vara en god förebild och påminde om att det Delaktighet och ansvar i ett sådant här arbete visar på många olika förvärvade kunskaper och förmågor.

Lägger man sig i Vygotskijs ultimata proximala zon kan man få se stordåd som av dessa sexor. Det är en glädje och stolthet att se hur de kan samarbeta, berömma varandra, stå tillbaka själva för att ge andra chansen, dämpa varandra, lyssna in tankar och bygga på eller förkasta med argument där de också visar sig inkännande med de elever de ska besöka. Då de planerade i vilken ordning vad skulle göras och varför, och sen kom ut i klassrummet visade de ändå på flexibilitet efter som inget besök var det andra helt likt och planeringen ibland kunde frångås för att istället ge utrymme till diskussioner som kom upp.

Hur fortsätter detta arbete då? Det här var en kartläggning och därefter vidtar åter det viktigaste förebyggande arbetet, ett eller flera fokusområden väljs ut och sätts under lupp. Åtgärder och aktiviteter för att förändra och förbättra bestäms på skolan och utvärderas tillsammans med eleverna vid nästa kartläggning.

Aktiviteter för att sätta ribban, vad är acceptabelt och ej, hur vill vi ha det och hur kommer vi dit? Ibland behöver vi sätta extra fokus på värdegrundsfrågor genom temadagar som Skolgårdsdagen där vi leker ihop  eller faddergrupper som umgås en halvdag vid Trojaborg eller att hela skolan röstar i WCPR i höst. I längden tror jag ändå på att göra mer av det ständigt pågående arbetet i skolan. ”Gå till din fadder och berätta om vad du läst”, eller visa” hur texten kan förbättras” eller” under utematten idag jobbar du med ditt fadderbarn”, ja ni förstår, i de vardagliga.

Sexorna besökte även de blivande årskurs 4:a eleverna och sin gamla lågstadielärare, Elisabeth Götman på Tjelvarskolan för att berätta om Solbergaskolan och det arbete de gjort. Det här är ett viktig inslag tycker jag för att också visa att skolorna hör samman trots avståndet och att det finns ett gemensamt tänk. Eleverna får tillfälle att ställa frågor om skolgården, vad man gör på rasterna, om läxor, om lärare, ja helt enkelt om det de har på hjärtat.

Den sista delen har vi ännu kvar, ett kort återbesök i klasserna där vi berättar om hur arbetet ska gå vidare utifrån alla klassers nu sammanställda resultat och frågeställningar.